Vilken underbar dag jag haft idag! Vilken värme, vilken blå himmel och vilka klippor!
Längtan efter att sätta en paddel i vatten har varit stark den sista tiden. Åh, vad jag längtat efter det där allra första paddeltaget! Planen för den här påskaftonen var att premiärpaddla med familjen och sedan duka upp med en liten påskbuffé på en klippa någonstans i skärgården. Men lättare tänkt än gjort; eftersom jag inte har en egen kajak så ringde jag runt till olika kajakuthyrningar. Men alla hade stängt och ingen kajak kunde jag hyra. När jag tänkte efter var inte barnet så värst sugen på att paddla kajak ändå. Han stannar gärna på stranden och plockar stenar istället.
Då la jag kajak-planerna på hyllan och tänkte på min sup-bräda, det kanske skulle vara nåt? Tur att man är flerdimisionell när det gäller paddling, att suppa går ju lika bra! Skärgården ville jag dock inte släppa; jag har aldrig suppat i skärgårdsmiljö så det vore ju roligt att prova! Till slut slängde jag bara ner sup-brädan, köpte en sallad på vägen och åkte. Ibland är de snabbaste besluten se bästa. Jag åkte till Gryts skärgård och hittade en väldigt fin klippa att paddla från. Jag paddlade sedan runt lite och bara njöt av omgivningen.
Ögonblicket när jag gick ner på den där vita klippan och satte brädan i vattnet, var så magiskt. Nu skulle det ske, det stora ögonblicket, det första paddeltaget. Det var exakt lika underbart som jag drömt om. För jag har drömt om det här länge. Hela långa året, faktiskt. Korta mörka vinterdagar, kalla nätter.
Jag älskar horisonten, färgerna, tystnaden på havet. Vilken härlig premiärpaddling det blev!
