Vid mitt besök i Kvikkjokk vid månadsskiftet maj/juni i år hade jag en del diskussioner med båtförare Björn Sarstad. Jag råkade i min okunnighet säga något om att förutom glaciärernas tillbakagång så hade väl det varmare klimatet inte ännu hunnit inverka så mycket på naturen i fjällen. Björn opponerade sig och sa att det märktes tydligt för dem som bor däruppe. Som vanligt brukar Björn ha rätt och jag tänkte illustrera det med några bilder som jag tog senare på sommaren.
Vid Hasse Petterssons och min vandring i slutet av juni i år kunde vi inte vada jokken vid Boarekjávrre utan stannade tre nätter vid en sjö i södra delen av Pårekslätten. Vi gjorde lite utflykter därifrån, bland annat till Lulep Várddo. Jag har alltsedan jag såg Axel Hambergs panoraman i hans Sarekbok från 1922 fascinerats av dem och velat göra sådana själv. Jag visste att ett av dem var taget från Lulep Várddo och därför tog jag en hel serie med bilder från norra toppen för att sedan kunna sätta ihop panoramor därifrån. Tre av dem finns i artikeln nämnd ovan.
I Hambergs bok är hans panorama från Lulep Várddo benämnd figur 3 på plansch 1. Den är sammansatt av bilderna med nummer 1212 och 1213 i hans samling som finns att se på Uppsala universitets biblioteks sajt. För att få en bättre bild än vad en skanning av bokens bild ger har jag satt ihop de två bilderna till en för att den ska kunna jämföras med bilder som jag tog i somras.
Överst Hambergs panorama taget 12 juli 1903. Underst mitt från 26 juni 2015. Hamberg använde ett objektiv med kortare brännvidd så han fick med mer av den närliggande marken. Flera av stenarna kan identifieras i båda bilderna.
Det är svårt att i bilden ovan se några stora skillnader i växtlighet eftersom den ligger relativt långt bort i synfältet. Men om man är noga kan man se att Standárjåhkå som rinner bakom höjden till vänster syns på Hambergs bild, men att den skyms bakom fjällbjörkar på min.
Hambergs bilder med nummer 1224 och 1225 är också tagna från samma plats och förmodligen samma dag. Jag satte ihop dem till ett panorama och jämförde med ett eget. Där syns skillnaderna i växlighet tydligt. Hambergs bild visar ett kalt berg medan min bild visar hur samma berg täcks med björksly, björkar och andra växter.
Panoramor österut från Lulep Varddo. Överst det jag satt ihop från Hambergs bilder. Det är troligtvis taget samma datum som hans panorama ovan. Underst mitt från 26 juni 2015. Av perspektivet att döma är Hambergs bild tagen några meter närmare kalklinten än min. Min bild är tagen vid 10-tiden på dagen och på en av stenarna i nederkanten av bilden syns en tydlig skugga. På Hambergs bild är den delen av stenen solbelyst så bilden är tagen senare på eftermiddagen. Vissa enskilda stenar kan identifieras på båda bilderna.
För att göra skillnaden i växtlighet tydligare har jag delat upp bilden i två och valt ut områden kring själva kalklinten.
Detalj av ovanstående panorama. Två identifierbara stenar är markerade i båda bilderna. Det syns tydligt hur marken nu täcks av björkbuskage.
En till detaljbild av ovanstående panorama. Två identifierbara stenar är markerade i båda bilderna. Det syns tydligt hur marken nu täcks av växtlighet. Notera särskilt hur marken bakom de markerade stenarna täcks av flera meter höga björkar och att björkarna i södersluttningen till höger växt sig riktigt stora.
För att skillnaderna i växtlighet ska bli så här tydliga krävs att de studeras i närheten av trädgränsen. Längre ner i skogen syns inte förändringarna så tydligt, inte heller högre upp på fjället. För att se förändringarna krävs också långa tider, i det här fallet skiljer det 112 år mellan fototillfällena. Men för dem som bor i området kan det räcka med betydligt kortare tider för att förändringarna ska märkas. Sedan mitt förra besök på Pårekslätten har det gått cirka 45 år och själv kunde jag inte upptäcka några förändringar eftersom jag inte har några tillräckligt detaljerade minnen av hur det såg ut då. Jag tänkte inte heller vid mitt förra besök på att ta bilder som skulle visa på hur klimatet förändrades.
Vetenskapliga studier av trädgränsens förändring i Jämtland och Dalarna visar att den har höjts med i genomsnitt 70 - 90 m under de senaste 100 åren. I några extrema fall har den höjts med upp till 200 m. Jag gissar att någonting liknande hänt i Sarek. Klart är i alla fall att Kapten Björn hade rätt. Klimatförändringarna märks.