Integritet. Att blottlägga. Jag delar mycket av vem jag är, hur tänker och känner. På Facebook, här, i media. TV har nog haft mest genomslagskraft. Integritet är viktigt. Som bloggare, författare, allt sånt där. Som offentlig. Det har varit en rejäl resa att fundera över, känna in osv. Jag har behövt vela lite, känna lite här, känna lite där. Fått lite hybris ibland, backat lite och sen påt igen. Det funkar bra nu, jag har en balans som jag mår bra i. Jag kan vara mig själv bara som jag är även när kamrorna riktas mot mig. Vilsamt och hållbart.
Det handlat mycket om förhållningssätt. Att hitta fungerande förhållningssätt. Och så klart veta vem jag är i allt. Ska inte förrinas. Det också handlat om att våga vela lite. Ett tag när min Facebooksida rusade åstad drog jag ner min privata facebook till bara mina närmasta vänner och nåra till. Men det är jag klar med, nu är den öppen igen, alla är välkomna så länge man sköter sig någotsånär. Typ sånt velgrejs. Jag har lite mindre övagrejer kvar men det känns som det mesta har landat.
Det började med artikeln i det ansedda magasinet Filter för två år sen. När jag valde att släppa min story. Jag hade börjat sippra lite innan men när stora storyn kom var det få av mina vänner som kände till min bakgrund. De hade ingen aning om vad som hänt med min hand. Inget.
Jag visste att den dag jag släpper storyn är det point of no return. Det går inte att styra media. Vad det ska bli av det. Socialporr och slisk. Troväridighet. Vad händer om det inte håller? Skam och utsatthet. Jag kan inte styra. Jag hade väntat länge. På rätta ögonblicket. Nu var det guldläge.
Hur väl stämmer spegelmedias bild med hur man själv upplever sig? Den bild som andra får och som man sen blir bemött efter. Om det inte stämmer, vad gör man med differensen?
Jag hade precis utsetts till Årets Äventyrare. Det var fokus på det. Och shit kolla vilken bakgrund tjejen har. Det funkade. Det blev balans. Dessutom var artikeln extremt bra skriven av Marit Larsdotter. Rak, ärlig, osentimental. Och jag hade min juristexamen. Som credibilty. Jag är sann. Det viktigaste var att jag kunde känna det själv. Tvekar jag själv så kommer andra också att tveka. 
Här ett urval av artiklarna sen dess. Inget slamsigt. Det funkade. Amen.
Och jag tänkte att jag behöver lära mig att vara i offentligheten på ett sätt så det fungerar. Så jag mår bra. Jag tänkte att jag får ge det några år. Att lära mig. Göra lite misstag. Inte vara hårt mot mig om det blir fel. Bara påt igen. Det har också gått bra. Amen.
Jag trodde min bok skulle vara ute nu. Det blev inte som jag tänkt mig. Hela livet kom emellan. Med kärleksgrejs och lita på mänskligheten och hela karusellen. Herregud vad vad mycket läka. Största ever.
Det tog 15 år att klara att klara att möta min bakgrund, mitt liv och den jag är. En stor del var att börja leva som den jag är. Med min bakgrud. Som ju format mig till den jag är.
Nu försöker jag att inte tänka så mycket. Bara låta livet hända. Boken kommer när den kommer. Bergen står där orubbligt vackra och ståtliga och väntar tålmodigast av alla.
Men den här med integritet. Det har inte bara handlat om att berätta eller inte personligt känsliga eller privata grejer. Det har för mig handlat om att hitta en gräns som funkar i hela livet. Jag har hållit inne mycket. Bara för att försöka ha balans. Även positiva grejer. Jag har helt andra skills också. Se här. Jag måla!
Japp, det här är en akvarell från 1997. Det är inget hemligt, jag har bara behövt ha lite vem jag är för mig själv. Jag kan mycket annat också. Det kommer när jag är redo.
Jag är glad och tacksam att det har gått så bra. Heja livet!
Här är en länk till artikeln i Filter för er som är nya här. Varning, det är väldigt starkt.
_____________________________________
Till min hemsida.
Till min engelska facebooksida. Snart 160.000 följare men jag är inte jätteaktiv där.
Till min svenska facebook, där uppdaterar jag flera gånger om dagen, följ gärna!