Vi unnade oss en vilodag vid Akkastugorna. Det var skönt att veta att vi kunde ligga still och bara ta det lugnt. Vi var trötta i benen.
Vi bestämde oss i alla fall för att gå till cafét vid Änonjálmme. Frukost hade vi ätit tidigare, så det här blev som lunch/mellis.
Väl vid stugan så fanns det mycket gott att välja på.
Vi pratade med kvinnan som hade caféet, och det var väldigt intressant. Hon berättade om verksamheten där och vi kom in på att prata om Claes Grundsten och hans böcker. Claes har varit stugvärd vid Akkastugorna och hon berättade om hur han hade utforskat fjällen i Sarek.
Efter fikat och pratstunden kände vi att vi hade fyllt på energidepåerna en del, och vi gick tillbaka till tälten.
Det var lite gråväder, men det finns väl inget dåligt väder?
Vi bestämde oss för att vi skulle sträcka på benen lite till denna dag, och gick över Vuojatädno.
På andra sidan vattendraget fanns en informationstavla om Padjelanta.
Vi såg att det var en stig som gick norrut. Den kunde vi följa och se hur det såg ut längs den.
Det var blött, och det syntes tydligt att stigen inte hade varit så trafikerad de senaste åren.
Plötsligt såg vi markeringar på grova björkar. Det var bara markeringar på de grova björkarna, ingenting på de yngre och mindre träden. Det måste vara en gammal led, och vi såg nog den gamla markeringen. Nu var vi nyfikna. Tur att vi hade Claes Grundstens guidebok med oss, som kanske kunde ge lite svar senare.
Markeringarna var blå, gul, blå. Vilken led hade haft den markeringen? Var det till de gamla Akkastugorna?
Stigen som sagt...den var inte så vältrampad nu.
Blåbär.
Fuktigt...fjällväder.
På kvällen sprack det upp och var omväxlande sol och mulet.
Vi hade bestämt oss för att dagen därpå gå upp på den topp på Áhkká som var 1624 möh.
Det var en bra vilodag...vi sträckte på benen under dagen och det var precis lagom. De var faktiskt lite trötta.
Det var två saker som var roligt under dagen. Det ena var samtalet med hon som hade caféet och det andra var att vi såg den gamla markeringen på de grova björkarna.
Vi somnade ovaggade.
Gonatt!