En ensamvandring jag gjorde i Juli månad 2021 ifrån Ritsem och fram till Norska gränsen. Och sedan tillbaka samma väg. Sammanlagt ca 8 mil.
Med all hemestranden i åtanke så bokade jag en resa ifrån Stockholm upp till Ritsem redan på våren när VY-tåg AB släppte biljetterna för sommaren. För att vara säker på att få mig en fjällvandring under högsäsong. Och kom sen upp till ett Ritsem kring mitten av Juli med bara 6-7 grader, och regn. Skulle vara så i flera dagar framåt men läste väderleks-prognoserna att sol och 20-gradig värme var på väg så härdade ut och gick leden med korta dagsetapper framåt och med en svin-tung ryggsäck. Vågar nog inte skriva här hur tung den var men hade mat för nästan två veckor och tänkte ta det lugnt och få ut så många dagar i fjällvärlden som möjligt på semestern.
Gränsleden är en gammal led som går mellan Sørfjorden och Ritsem och användes bl.a under 2:a världskriget av Norska flyktingar att ta sig in till Sverige. Den glömdes sedan bort men i ett EU-projekt så rustades leden upp och vindskydd, dass och ledmarkeringar sattes upp och den återinvigdes år 2007.
Kan konstatera att mycket måste ha förfallit sedan dess för vindskydden var lite snea av väder och vind och dassen var överfulla sedan länge. Och i skjulen där ved skulle finnas åt besökare fanns istället massor av skräp. Jag hoppade över de fyra vindskydden som nu finns på den Svenska sidan och trivdes bättre i mitt röda Hilleberg Unna tält. Skulle inte ha gått att sova i de öppna vindskydden ändå för de är gjorda att endast kunna sitta i, runt ett bord.
Jag var ute sammanlagt i 11 dagar och vart lite sinkad i början av det dåliga vädret och hade först tänkt kolla runt lite i området kring gränsen mot Norge. Kanske gjort en tur upp på något fjäll men maten räckte inte i evighet och ville ha någon dagsranson mat extra i reserv för det finns inga fjällstugor längst leden. Ingenstans att köpa mat. Går säkert att fiska men hade nu inte utrustning med mig.
Såg faktiskt bara en enda stuga under vandringen som verkade obebodd och mötte bara andra två gånger under de 11 dagarna jag var ute.
Vadningar?
Hade på mig mina höga Lundhags kängor och kunde ta mig i och över alla bäckar, jokkar och genom myrmarker utan att behöva ta av mig dom. Så slapp vada i Foppatofflorna.
Men kan nog inte säga att leden är särskilt lätt att vandra. Stigen är smal och vissa ställen ingen alls och kan vara glest mellan markeringar och rösen en del sträckor.
Hade min Garmin GPS med mig också som säkerhet och att kunna skicka nöd-sms. För mötte som sagt bara andra människor två gånger under de 11 dagarna.
