Tiden bara flyger fram här i Norge, och jag känner mig så otroligt lycklig att min första månad är avklarad. Varje dag är ett äventyr & en erfarenhet rikare. Just nu sitter jag i vår otroligt färgglada 70-tals soffa i vardagsrummet i vårt guidehus som det ser ut som tiden har stått stilla i, sen just 70-talet som ligger i bortre änden av Jostedalen. Det är ett otroligt charmigt hus på en kulle med utsikt över dalen och fjälltopparna som omger oss är fortfarande täckta av snö. Just nu vill jag inte vara någon annanstans än här. Trots att ljuset ibland gör det svårt att sova och när gräset på stigen ner mot vägen är genomblött, vårt vatten eller lampor strejkar och vägen upp efter jobbet suger i benen så är det här helt underbart. Att få vakna varje dag, göra mig redo för dagens tur och ta med mig gäster ut i kajaken, för att sedan gå upp mot glaciären och vandra runt och visa dem alla coola formationer och skiftningar är drömlikt bra att kunna kalla för jobb. Jag får göra det jag älskar och ta med människor ut för att visa dem en annorlunda upplevelse, det ger mig så mycket glädje och personlig utveckling i de situationer jag ställs inför eftersom det kräver mycket av mig. Vilket är en av anledningarna att jag vill vara guide. Vilken dag som helst kan vi påbörja våra turer på den tredje glaciären vi gör turer till och jag ser verkligen fram emot att se den och skillnaderna mot de två vi redan befinner oss på.
När möjlighet finns klättrar jag och utforskar närområdet och det finns så mycket kul att göra så att det skulle vara svårt å bli uttråkad. Har insett att det var säkert två veckor sedan jag hade en dag utan att hänga utomhus och jag är mer än tacksam för det, jag mår så bra.
